Årsmötestider och återuppdstartad blogg!

På fredag är det återigen dags för årsmöte för Grön Ungdom, och jag har, efter en liten paus, tänkt mig att återuppta mitt bloggande, med tanke på att det nu blivit valår, och alla gröna krafter behövs, både ute i verkligheten och på nätet. Jag har under blogguppehållet tagit ett för mig stort och viktigt beslut - att inte omkandidera till Grön Ungdoms förbundsstyrelse för nästa verksamhetsår, utan försöka ta mig igenom sista terminen i gymnasiet först. Jag ska istället satsa mitt engagemang på lokal och regional nivå ett tag framöver, tills jag i augusti 2010 börjar en ettårig utbildning på Färnebo folkhögskola, med 10 veckors praktik i Tanzania. Kursen heter så mycket som "Klimat och hållbar utveckling", vilket ju inte känns helt fel :)

Årets årsmöte kommer att gå av stapeln på Globala Gymnasiet i Stockholm, och en kan följa mötet genom att hålla koll på årsmötesbloggen - som finns här. Jag önskar alla grymma kandidater lycka till på mötet, och hoppas och tror att Grön Ungdom nästa år kommer att bli ännu starkare, ännu bättre och ännu fräschare! Det blir starten för ett år med en grym, grön valrörelse, och en rödgrön valseger! Vi ses på barrikaderna!

Sätt stopp för odemokratiska krafter, var de än kommer ifrån!

Debatten har den senare tiden rasat, om islam är ett hot mot demokratin i vårt samhälle. Självklart inte. Hotet är istället de odemokratiska värderingar som finns överallt i världen, i alla grupper, i alla religioner, och som det verkar, inom fler och fler partier.

Läser på QX, Jon Voss kloka ledare om att främlingsfientlighet inte är vägen till ett bättre samhälle, varken för HBT-personer, eller någon annan. Det är ingen enskild kultur eller religion som är problemet för HBT-personer, det är lika förjävligt oavsett vem som vill genomföra odemokratiska förändringar av vårt samhälle.

Ju längre samhällsdebatten, och samhällsklimatet flyttas i riktning mot ett kallare samhälle som dömer ut vissa grupper, ju sämre kommer samhället bli för alla som inte är som gemene SD:are vill att vi ska vara - homogena. Normen - att vara vit, medelålders, heterosexuell man utan handikapp, kommer att leda till att alla som på något sätt bryter mot denna norm straffas.

Ett samhälle utan mångfald är ett samhälle av enfald. Att bekämpa odemokratiska värderingar är INTE att bekämpa islam, eller all världens muslimer. Det är att bekämpa de värderingar som tycks finnas på allt fler håll i den svenska politiska världen, inte bara hos unkna partier som SD. Politik som andas att människor med olika ursprung inte bör behandlas likadant, att det här med lika värde bara gäller med vissa undantag, tycks dyka upp lite varstans.

Maria Ferm skriver ett väldigt bra inlägg på ämnet, liksom Vi i Sverige.

Reflektioner från rädslans och de förtrycktas land

Ungefär 360 mil från min hemstad Härnösand i Sverige ligger en stat där två folk lever. Staten heter Israel, och där lever israeler och palestinier. Dessa två folk lever under vitt skilda förutsättningar. Detta trots att de bor så nära varandra och genetisk sätt är precis samma folkgrupp. Egentligen borde dessa två folk ha samma möjligheter att utveckla sina respektive samhällen. Hur kommer sig då skillnaderna?

Den största skillnaden mellan de två folken är väl religionen. En majoritet av de troende palestinierna är muslimer, medan en stor del av israelerna är judar. En annan skillnad folken emellan är att israelerna har i princip all den frihet vi i västvärlden har, medan palestiniernas "frihet" begränsas av en mur, som är tre gånger så lång som Berlinmuren, och dubbelt så hög på sina ställen, 8.5m. Utöver detta finns på den palestinska marken en ständigt ökande mängd av mer eller mindre godtyckliga checkpoints. 576 st idag. Allt för "säkerhetens" skull.

Vad finns kvar för palestinierna att leva på imorgon?

På den israeliska sidan av muren är naturen bördig, vägarna breda, asfalterade motorvägar, medan palestinierna p.g.a. bl.a. vattenbrist har uttorkade åkermarker (de som ännu finns kvar på "rätt" sida muren) och knappt vatten tillräckligt för dricksvatten, avlopp och hygien. På den palestinska sidan av muren finns idag ca 152 illegala bosättningar, som upptar 85 % av vattentillgångarna medan den betydligt större befolkningen palestinier får dela på resterande 15 %. Israel/Palestina-konflikten är en otroligt komplicerad och utdragen konflikt, som liksom i princip alla konflikter i världen, värst drabbar civilbefolkningen, och allra hårdast kvinnor och barn.

Jag kom för en och en halv vecka sen hem från ett utbyte mellan de svenska Gröna och Vänsterpartiet, och motsvarande palestinska Al Mubadarah och PPP (Palestinian People´s party). Att i verkligheten se hur situationen ser ut för palestinierna på Västbanken, är en helt annan sak än att läsa om det, eller för den delen se det i nyhetsinslag på tv. Jag blev berörd och jag blev chockad, trots att jag innan fått höra hur situationen är där. Vi besökte under de fem dagarna där olika städer, och träffade människor som på olika sätt arbetade för en bättre livssituation för det palestinska folket. Jag blev otroligt imponerad över kraften hos många av dem jag mötte, speciellt kvinnorna. Vilken styrka som fanns hos dem, trots den situation de befinner sig i.

Tyvärr fick vi aldrig möta några andra israeler än de israeliska soldaterna vid de många checkpointsen och vakterna på flygplatsen i Tel Aviv, så vi fick ingen möjlighet att höra deras syn på konflikten. Många av de palestinier vi mötte var närmast hatiska mot allt vad Israel heter, vilket är förståeligt, när det är Israel, eller i alla fall Israels ledning som är orsaken till det enorma förtryck detta folk lever under. Många av palestinierna uppfostras till att avsky Israeler, på samma sätt som en stor del av israelerna får lära sig att alla palestinier är terrorister och antisemiter.

Det finns dock undantag. Vi mötte också människor som ville verka för en tvåstatslösning, efter 1948 års FN-gränsdragningar. Dessa människor vill jobba ihop med de israeler som också är för fred. Dessa människor var de unga och gamla, kvinnor och män som vi mötte genom Al Mubadarah.

Jag kommer nu att skriva mitt projektarbete om denna konflikt. Jag kommer främst att titta på hur olika gruppers livssituation bidrar till att skapa olika starka kulturidentiteter. Delvis på grund av detta arbete, delvis på grund av annat, kommer jag för en obestämd tid framåt låta min blogg vila, för att kunna koncentrera mig på att göra ett bra jobb. En sak är i alla fall säker. Jag kommer aldrig att glömma resan jag gjorde.

Eva, som också reste för De Gröna, bloggar också med anledning av resan här, här, och här.

#Härnösandgoesgreen!

I lördags var det 24:e oktober, vilket var dagen då människor världen över manifesterade för ett långsiktigt hållbart klimatavtal tas i Köpenhamn nu i december då världens alla ledare träffas under COP15. Jag drog i en manifestation i Härnösand, en ljusmanifestation med ljuslyktor som formade siffran 350. Det var under dagen en central siffra, eftersom forskare är eniga om att det är gränsen för halten av CO2 som vår atmosfär klarar av att ha. 350 ppm, dvs 350 milliondelar. Idag ligger vi på 387. Vi måste ner! Vi klarar av att minska en del genom att utveckla ny teknik, samt energieffektivisera, men vi i västvärlden måste ocksåp inse att vår livsstil är ohållbar. Jag skrev en artikel på området i vår lokaltidning, men de la tyvärr inte upp den som nätupplaga...

Manifestationen i Härnösand drog ca 50 personer, vilket jag var nöjd med, med tanke på att stan är ganska liten. Nedan kommer bild på dels oss alla framför våra ljus, dels på mig när jag håller ett tal.

Idag reser jag med Green Forum till Palestina, vi ska resa runt och träffa olika människor och organisationer där. Ska bli otroligt spännande! Kommer inte ha någon dator med, så vi hörs om en vecka!

Härnösandgoesgreen!

Den 24 oktober händer det grejer i Härnösand, i Sverige, och i hela världen. Då är det dags för ”Global Day of Climate Action”, som är en kraftsamling för att signalera till alla politiker och beslutsfattare hur viktigt det är att ett långsiktigt hållbart och globalt rättvist klimatavtal tas på klimattoppmötet i Köpenhamn i december, under COP15. Siffran 350 kommer under dagen vara central, då det är antalet ppm (parts per million) CO2 som är möjligt att ha i atmosfären för att stävja klimatförändringarna. Idag ligger vi på siffran 387.


350 minuters musik kommer att spelas på Södra teatern i Stockholm, 350 dykare kommer att dyka ner i vattnet i Maldiverna, 350 bergsklättrare kommer att fästa en flagga med siffran 350 i Alperna... Och i Härnösand, ordnar Grön Ungdom tillsammans med Miljöpartiet och andra rödgröna oppositionsvänner en manifestation på torget, med 350 tända värmeljus. Vi hoppas att du vill komma dit och tända ett av dessa ljus med oss. En insändare kommer att skickas till tidningen. Vi ses klockan 18.00, precis då mörkret börjar falla, för att tända ljus för klimatet, för människorna och för framtiden! Läs mer om aktiviteterna världen runt på http://www.350.org/


Här finner du kampanjsidan för Härnösands event.

Vad ska en säga...

...om gårdagens artikel i Aftonbladet, skriven av Jimmie Åkesson (SD)?! Och jag som trodde att Sverigedemokraterna försökte verka rumsrena nu för tiden... Uppenbarligen inte. I artikeln häver partiledaren ur sig sin främlingsfobi och sitt hat mot det som är för honom okänt. I det här fallet muslimer. Artikeln är helt sanslöst rasistisk, och jag är förvånad att den överhuvudtaget publicerades av Aftonbladet, då ledande jurister menar att artikeln kan vara hets mot folkgrupp. Artikeln innehåller utöver all rasism, en radda lögner, menar bl.a. BRÅ och Säpo.

FLER: Anders Wallner, Maria Ferm

A Hard Rain´s A-gonna Fall

Igår var jag och såg på utställningen Hard Rain, skapad av fotografen Mark Edwards. Jag blev otroligt berörd. Sällan har jag sett foton som på samma gång är på något underligt sätt vackra och hemska. Utställningen är uppbyggd med texten i Bob Dylans låt A Hard Rains A-gonna Fall, där varje textrad är illustrerad med ett foto taget någonstans i världen. Den visar, med fotografi, musik och text, på människans litenhet i förhållande till naturen, visar hur orättvist det blir när delar av världens befolkning lever för mer än 5 jordklot, medans andra tvingas ta konsekvenserna av detta, i form av stormar, skogsbränder, torka, översvämmningar, mat- och vattenbrist etc.

Jag grät, och jag kände mig dålig, för mitt sätt att leva. Men jag insåg att dåligt samvete inte räddar någon. Framförallt insåg jag varför jag är grön, varför jag valt att engagera mig politiskt, och varför jag och du, vi alla, har ett ansvar för att människor världen över, ska kunna leva under anständiga förhållanden. Få uppleva världen, naturen. Även imorgon.

"Vi får inte ge upp, säger Mark Edwards, vi vet inte vad som kommer hända i framtiden och vi måste bortse från pessimism och optimism och gå från ord till handling."

Nästa lördag är det Global Day of Climate Action, och vi får alla chansen att visa hur viktigt det är att vi i västvärlden agerar för att stoppa de skenande klimatförändringarna.