söndag 28 september 2008

28/9-08

Möte med GU Härnösand idag. Hade peppat så mkt jag kunde... En halvtimme för sent dök Tone upp. Sedan kom inga fler. Jag vill inte vara pessimistisk eller så, men jag tycker att GU Härnösands framtid för tillfället ser rätt mörk ut. Och det känns så himla trist. Jag har en mängd med engagemang och GU känns så himla rätt forum för att få ut det, men det är inte lätt när man är så pass liten och framförallt inaktiv lokalförening. Jag vill, vill, vill, men ensam aktiv kommer man inte långt... Och det är inte samma sak att vara med MP:arna här i stan, inget ont om dem, men det händer nästan inget där... Jag tror att jag kommer att bli den enda av 22 GU-medlemmar från Härnösand som åker på Riksforumet. Innan vårt första möte i höstas kände jag mig så himla pepp på att driva GU Härnösand framåt mot aktion. Nu, efter två möten med sammanlagt 5 deltagare har hoppet om att få en massa bra saker gjorda här i höst börjat tyna lite... Min deppkänsla späs på av att jag dessutom är förkyld och jättesnorig. BLÄ.

lördag 27 september 2008

Läsläs, grym debattartikel om mansrollen skriven av vårt eminenta språkrör, Maria Wetterstrand!

tisdag 23 september 2008

hemmadag.

... på en TISDAG?! yes. indeed. Men faktiskt, jag får tio ggr så mkt gjort och jag behövde verkligen sova ut i morse. Har inte sovit ordentligt på lång, lång tid. Så jag prioriterade bort svenskan, engelskan och psykolgin idag, trist med psykolgin, men svenskan och engelskan kunde jag ändå lika gärna plugga hemma. Dessutom kan jag idag göra en massa andra nyttigheter, som t.ex. städa, plugga kulturhistoria och annat jag hamnat efter med, skriva rent ett protokoll och ta det lite lugnt. Det behövs ju också :) tycker därför inte att det borde räknas som skolk.

fredag 19 september 2008

DO SOMETHING!

Läser i boken Klimatsmart av Mikael Persson, Bodil Sjöström och Per Johnsson. Blir förfärad. Inte för att där egentligen står något om vad vi har att vänta oss av klimatförändringarna som jag inte redan visste sedan innan. Men det är nåt med den sakliga tonen i boken som får det att låta så bisarrt. Hur kan vi bara fortsätta leva som vi gör när hela jorden med allt dess liv, inkluderat oss människor står på spel. Hur kan så många politiker tjafsa om så oviktiga saker?Som om allt bara vore en lek som handlar om vem som har den coolaste bilen, flest prylar, ett politiskt spel som handlar om vilket parti som får flest ministerposter. När det är så mycket större. Jag kanske är naiv, men det är verkligen dags att agera! Det krävs aktivt ställningstagande både från varje enskild människa i hur vi väljer att leva, och det krävs modiga, drastiska politiska beslut som gör det möjligt för varje enskild individ och varje företag, inte bara de som har råd, att välja det som är mest klimatsmart. 

De som kommer att bli värst drabbade är inte vi som sabbar mest, det är inte vi i västvärlden som kommer att få ta de tyngsta smällarna. Det är de människor som ofta påverkat vårt klimat minst, de som lever i de mest utsatta områdena. Det är de som kommer att drabbas värst när klimatet blir några grader varmare, de som kommer att svälta p.g.a. torka och vattenbrist, de som tvingas fly när öknarna breder ut sig och när vattennivån stiger så att deras odlingsmarker och hem översvämmas. Miljö- och klimatfrågor är så mycket mer än vad många tror, det handlar om solidaritet och överlevnad för miljontals människor. Och solidaritet med alla kommande generationer. Jag må vara miljömupp och naiv, men den här frågan är så mycket mer än just bara en miljöfråga. Frågan är akut och den kräver aktion, NU!

DO SOMETHING!!!

Coldplay i Globen!

Befinner mig nu i mina bröders lägenhet på Gärdet i Stockholm. Den har fin utsikt, men det är lite sunkfeeling på den.. äh, jag vet inte.. Hannes lägenhet i Uppsala är iaf mkt finare. Igår var kusin Klara, hennes Martin, Tone, Malin, Tobs och jag på konsert i Globen med underbara Coldplay. Wow, vilken upplevelse. SHIIET, alltså, vad grymt det var!!! Först spelade ett ganska trist förband, eller, jag längtade iaf bara efter att Coldplay skulle äntra scenen. De höll på i vad som kändes som evigheter, men jag antar att det hjälper till att bygga upp stämningen att man får längta innan bandet kommer. Tillslut, efter omriggningen (det är DEN, det är DEN - Tobs om Chris Martins gittar), kom de äntligen. COLDPLAY! Ojojoj, vad stämningen i Globen var hög när de kom in, det skreks och klappades nåt enormt. Ljussättningen för kvällen var verkligen grym, jättehäftig! Antar att de hade egna ljustekniker med... Uppe i taket snurrade flera jättebollar kulor med bilder och ljus på. Musiken var såklart grym, jag gillar den nya skivan Viva la vida. Det spelades (såklart) en hel del annat också, en fett grym grej var att hela bandet tog sig upp till VÅR läktare, VÅR sektion, och spelade The Scientist. Shiit, jag trodde inte mina ögon när de plötsligt stod där, typ 70 cm ifrån mig. Snacka om att ha tur med platserna. Det kom så plötsligt och de kom så himla nära oss! Det var verkligen grymt! Chris (som jag under konserten upptäckte faktiskt är riktigt snygg)tittade på mig. Jag kände mig så grymt fånig, men jag bara skrek. man blev så himla smittad av feststämningen i Globen. Jag stör mig dock ganska mkt på deras självmedvetenhet, särskilt Martins. Det blev väldigt mkt fokus på honom, lite synd, men det blir ju ofta så med sångare i band. Men även trummisen, Will Champion, fick ett sångnummer. Usch, vad töntigt flickig jag kände mig, men WOW, vilken kväll det var. Verkligen :) Himla synd bara att Chris, som var den enda i bandet som talade, inte sa ett ord om välgörenhetskampanjen Coldplay är med och driver med Oxfoam. Det hade ju varit sympatiskt. Istället höll Chris på och flirtade med publiken... Suck. Men, jag kan inte säga nåt, jag föll ju själv.... 

tisdag 16 september 2008

Esperanto, Sapfo, och att komma ut...

Idag har varit en väldigt trevlig dag. Började dagen med en intressant psykologilektion där vi pratade om roller och egenskaper ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Det uppföljdes med en diskussion om vilka roller som ger hög status i olika åldrar. Lektionen avslutades med en liten värderingsövning, där vi skulle ta ställning till olika påståenden (som exempelvis: homosexuella män bör få adoptera, eller, kvinnor ska ha rätt till abort). Klassen var i det mesta någorlunda överens, men ibland tyckte vi helt olika. Jag har verkligen så väldigt svårt att förstå hur det kan finnas personer i min klass som tycker att homosexualitet är fel. Jag kan nog inte respektera att någon tycker det, men jaghar insett att jag är tvungen att acceptera det. Jag har samtalat och diskuterat det här i timmar med en i min klass, men hen och jag har helt enkelt så totalt olika värdegrund att vi inte kan enas. Det känns så himla himla konstigt för mig att hen inte tycker att homosexualitet är okej, när hen i övrigt är så en så väldigt sympatisk person. Det går helt enkelt inte ihop för mig. Visst, jag kan förstå om folk har fördomar eller helt enkelt inte har någon kunskap, men att tycka att det är fel och syndigt går för mig inte att förstå. Liksom, vilket århundrade lever vi i?! Vi hade också en givande svenskalektion, vi ska göra grupparbeten ett par veckor framöver. Jag och några till ska jobba med Sapfos och hennes lyrik, och liv. Känns kul och spännande!

Efter skolan gick jag till biblioteket och letade rätt på böcker om och av Sapfo. Jag hittade också en bok som hette "Komma ut, berättelser ur garderoben" av Anders Öhrman. Jag satte mig och läste och blev totalt uppslukad, sträckläste boken. Blev både glad och ledsen av att läsa boken, mest glad. 

Boken rekommenderas varmt :) Jag blev inspirerad att själv skriva om hur det var för mig. Fast jag vet inte, jag har nog aldrig riktigt "kommit ut". Jag tyckte inte att jag skulle behöva det, för hur ska man kunna komma ut om man aldrig kommit in? Jag har aldrig deklarerat för någon att jag är heterosexuell, och tycker därför inte heller att jag ska behöva deklarera något annat heller. Det blev ingen stor grej av det... Jag sa helt enkelt till mina föräldrar i somras att jag var kär i en tjej. No big deal. Fick väl någon fråga om jag tidigare känt så för någon med samma kön och svarade att jag inte hade det. Men jag hade liksom inte sett mig själv som heterosexuell och även om det var första gången kom det inte som någon överraskning när jag i våras blev kär i en tjej.

Jag fastnade så i den där Komma ut-boken att jag nästan kom för sent till min första esperantolektion.. Den var väldigt trevlig, jag Tomas och Emma på Wirströms, ett memoryspel och prat på blandad esperanto-svenska. Gick riktigt bra att komma in i språket, mkt är likt franska/spanska/latin, så det var lätt att haka på. Som sagt, mycket trevlig dag.

ps. Ett annat mkt läsvärt tips från idag är Maria Ferms blogginlägg där hennes tal från hoppets demonstration står! Läs vettja!

måndag 15 september 2008

fest och annat :)

Igår vare fest på gröna paviljongen, med MP Härnösand och en massa Green Forum-gäster från heeeela världen. var kul att träffa gröna från så olika håll i världen. En massa god mat från bl.a. Indien och Afghanistan. Och många trevliga nya och gamla gröna vänner :) Det blev lite sent, så jag lyckades dessvärre försova mig i morse.. Men det var faktiskt första gången sedan jag började gymnasiet, och det är ändå drygt ett år sedan.. Hur som helst. Jag tänkte nu att jag ska börja uppdatera vår hemsida lite, alltså GU Härnösands. Så kolla gärna in där, jag har nyss lagt upp lite bra länkar och hemsidor och sådant. I själva verket är vår "hemsida" bara en Wordpressblogg, men den får duga som portal åt oss nu iaf. 

För övrigt ska jag åka till Stockholm på torsdagmorgon med Tone, Tobias och Malin. Det ska bli kul att komma till Stockholm, men roligast av allt blir förstås den efterlängtade Coldplaykonserten! :D Ska också träffa kusin Klara (som också ska på konsert) och alla tre bröderna i Stockholm. Eventuellt några andra trevliga människor som bor i närheten också, vi får se. Missar tyvärr ESF i Malmö, det är synd.. Hade varit himla kul att åka på det också, men man hinner ju inte med allt.

Idag fick jag låna Tones nyinköpta Mamma Mia-soundtrack, alltså, filmen och inte musikalen. det var fett nice! Nu ska jag sova, godnatt :)

söndag 14 september 2008

Mp-fest ikväll! :)

Med en massa gröna från en mängd olika länder! Ska bli jättekul! Det kommer verkligen folk från hela världen, allt från Rwanda till Kroatien, Guatemala och Georgien. Coolt! I lilla Härnösand! Knytkalas är det och vi skulle försöka bjuda på något typiskt svenskt, typ köttbullar. No way att jag lagar något med kött. Ett grönt möte ska väl vara grönt, rakt igenom? Så jag tänker göra en (inte allför klassisk) rödbetssallad med fetaost och timjan. mums :)

tisdag 9 september 2008

Medlemsomröstning i Miljöpartiet!

Nu är det dags! Äntligen har jag fått Grönt, MP:s medlemstidning, och jag ska imorgon skicka in min röst. Ska miljöpartiet förorda ett utträde ur EU?: JA! Wow. Lite coolt att rösta om nåt som ändå räknas. Det är ju kanske ingen folkomröstning, men ändå. Det räknas, det är på riktigt. Och 2010, då får jag rösta i valet. Ska bli fett. Då jävlar, ska den svenska regeringen uppdateras. Grönt känns så himla rätt och jag tror verkligen på att FRAMTIDEN ÄR GRÖN! :D Wihoooo!

måndag 8 september 2008

MP:s EU-politik...

Idag läste jag en krönika i DN där Henrik Brors uttryckte att han trodde att MP medlemmarnas splittrade åsikter om huruvida vi ska driva ett EU-utträde eller inte, med den stundande medlemsomröstningen, kommer att leda till att miljöpartiet ses som ännu ett "Nja-parti" i mängden med minskad trovärdighet hos väljarna. 


Jag blir ledsen när jag läser krönikan. Delvis håller jag ju med, och egentligen tycker jag att det är himla synd att EU-frågan blivit så enormt uppmärksammad inom och utanför Miljöpartiet eftersom EU-frågan i själva verket till största delen bara är en fråga om hur partiet får driva sin andra politik bäst. Den politik och de frågor som väljarna anser att Miljöpartiet har störst trovärdighet i, miljöfrågorna. Samtidigt förstår jag att EU-utträdesfrågan är en väldigt viktig fråga för många väljare. Det är bara det att både de medlemmar som vill att vi ska behålla nuvarande partilinje och de som tycker att vi ska ändra inställning i själva verket tycker i stort sett samma sak om EU, och vill fortsätta driva EU-kritisk politik.
I krönikan låter det lite som att medlemmarna på de olika "sidorna" har helt skilda åsikter om EU. Skillnaden är egentligen bara att man har delade meningar om var vi har störst möjlighet att påverka, inom eller utanför EU. Därför kan jag tycka att EU-frågan känns oviktig, eftersom det mest är en strategifråga som handlar mycket om hur vi får flest väljare och störst trovärdighet. Trist.. I början tyckte jag att EU-frågan var totalt ointressant och tyckte inte alls att det var en viktig fråga. Ju mer jag lärt mig om frågan har jag dock insett att den är väldigt mycket större och viktigare för partiet och vår politik än jag från början förstod.

söndag 7 september 2008

Möte!

Idag hade vi vårt första GU-möte för i höst, i den underbart städade lokalen. Jag hade peppat som tusan och bakat o fixat en hel massa, men hur många var det som kom? Tre inklusive mig själv. Vi hade dock ett väldigt givande möte ändå. Vi kunde besluta en hel massa viktiga grejer o mysigt hade vi det som vanligt :) Tack Tone&Lilian som kom och gjorde mötet. Stackars Lilian kunde varken äta chokladbollarna jag bakat, eller dricka saften jag hade med... Men hon var lika glad och positiv som vanligt ändå! :) Vi är fett pepp inför diverse aktioner, insändare, skolbesök och andra aktiviteter vi planerat för i höst. Nu gäller det bara att få de andra att bli lika pepp. Det är verkligen en grym känsla att vara grön, det känns så otroligt rätt! Det känns i hela mig, jag blir så glad. Framtiden är grön! :D

onsdag 3 september 2008

Härnösand...

...är ju en så fin stad, den är ju så integrerad och människorna är så toleranta. Eller hur var det som?

Idag när jag satt på bussen på väg hem kom en kvinna med ett barn och frågade busschauffören vart bussen gick. Hon pratade inte så bra svenska och hade svårt att göra sig förstådd. Efter en stunds försök blev chauffören irriterad och sa att han var tvungen att köra. Kvinnan blev tvungen att kliva av och bussen körde iväg. En lång stund efteråt satt chauffören och klagade på hur mycket invandrare vi tog emot i Sverige och att "de" bara kostade samhället en massa pengar. En kvinna som satt bredvid utbrast då: Ja, de borde ju åtminstone lära sig svenska innan de kommer hit!

Man vill ju bara gråta. Vart är solidariteten, var finns medmänskligheten? Existerar den?