Mentaliteten inom Miljöpartiet är som jag skrev, GRYM. Det jag syftar på då är varje enskild medlems möjlighet att få säga saker, att få fram sin åsikt och bli tagen på allvar. Oavsett hur grön du är (ursäktar den dåliga ordvitshumorn) lyssnar de mer erfarna inom partiet eller förbundet. Jag tycker att det är grymt! Jag tror att det är ganska unikt för miljöpartiet att en medlem, vem som helst, kan sitta och snacka med partiledaren, eller språkrören (som jag är övertygad om har alla fördelar att ha gentemot att ha en enda ledare). De allra coolaste inom partiet och förbundet tar verkligen alla medlemmarna på allvar och lyssnar. När det ordnas kurser eller föreläsningar inom GU är chansen stor att man får tillgång till ett språkrör eller en förbundssekreterare, eller någon annan kunnig inom förbundet. Efteråt kan man snacka med dem också, som vilken annan människa som helst, haha;) "Rangordningen" är väldigt diffus. Ett annat exempel på medlemmarnas chans att påverka och säga sitt inom Miljöpartiet är ju medlemsomröstningen om huruvida partiet ska driva utträdeskrav ur EU eller inte. Alla har samma reella möjlighet att påverka. I like it!
På föreläsningen idag, som för övrigt var jättebra, blev det väldigt mycket diskussion och väldigt lite den "klassiska" föreläsningen med en talande föreläsare och en tyst och enbart lyssnande massa. Alla fick chans att säga och fråga saker. Jag är övertygad om att du som åhörare (och antagligen också som talare) får ut mer av föreläsningen om alla får chans att aktivt delta. Som sagt: Jag diggar det. Verkligen. Känns som en störtskön grön företeelse.
Nu sitter jag och skriver en insändare om klimatsmart mat och köttkonsumtionens nackdelar, fast jag egentligen borde sitta och plugga matte. FETPROV på torsdag. Jag hatar B-matten. Nästan lika mycket som jag diggar Miljöpartiet och Grön Ungdom. På fredag åker jag iväg till Stockholm för att ha IG-möte, det första sedan gruppen "återuppstått". Blir kul :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar